Min fredag

Min dag har inte varit allt för händelserik idag igen. Vaknade. handlade. diskade. Satt vid datorn. Hämtade den äldsta. Mötte den yngsta. Skjutsade den yngsta. Skjutsade den äldsta. Åt middag. Kollat på tv.

Sen ringde jag min nyanlända svenska vän som bara bor en bit ifrån mig. Och vi snacka i över en timme. Skönt att ha någon i samma situation. Någon som har samma tankar och funderingar. Någon man kan disskutera vissa saker med utan hindret av att inte tala samma språk. Jag har absolut inga problem med att prata engelska. VIlket vi svenskar tydligen kan lite bättre än de flesta (säger folk här iaf). Men man har endå inte samma ordföråd och kan utrycka sig precis så som man vill, till någon som inte heller kan det riktigt. Så det är verkligen skönt att få prata lite svenska.

Imorgon blir det en hel eftermiddag med shoppande så det ska bli riktigt trevligt! Innan det ska jag öppna ett amerikanskt bankkonto. Få ett kontokort, uttags lappar och checkar. Ja här använder man checkar nästan jämt. Ännu en skillnad från Sverige. Ska bli intressant.

Men nu är det dags att sova igen...


Att köra bil i USA

Ja, att köra bil i USA är inte likadant som att köra bil hemma i Sverige. För det första får man ta körkort här när man är 16 år. Och körkorts proven är tydligen otroligt simpla. Alltså får nästan alla som tar ett körprov körkort. Så om man summerar det får man fram ett helt land med dåliga bilförare.
Här har nästan varannan bil någonstans ett märke efter att blivit påkörd, kört på något, eller repat sin bil.

Här använder man heller inte sina blinkers ofta för att visa åt vilket håll man ska svänga. Står man i en korsing hemma, använder alla blinkers. Står man i en korsning här använder var tredje eller var fjärde blinkern när de ska svänga i en korsning.
Kör man på en väg så kan en bil helt plötsligt börja bromsa och plötsligt svänga, utan att ha blilnkat. Detta händer sällan hemma. Hemma markerar vi även med hela bilen åt vilket håll vi vill svänga plus blinkers. Här stannar alla i mitten av vägen oavsett vart man ska köra.

I en korsning med stopljus får man här svänga år höger trotts att det är rött ljus. Detta är något jag har svårt att vänja mig vid. Så det är många som har tutat på mig eftersom att jag inte svängt när det varit rött. Detta tycker jag gör att köerna vid stopp ljusen går lite fortare. Men är nödvöndigtvis inte den mest säkraste grejen att göra.
Stoppljusen hemma har någon sorts sensor som känner av om det kommer en bil. Tex är man ute och kör mitt i natten och du kommer till ett stoppljus och det finns inte en enda bil på vägen, slår det om och ger dig grön ljus. Här går alla trafikljus på tid. Så trotts om du är den enda bilen på vägen kan man få stå och vänta länge.

Kommer det en gul skolbuss och stannar, fäller den ut en stor stopp skylt och en pinne (som ska hålla bilarna på avstånd) Kommer stoppskylten ut så måste ALLA bilarna i alla riktiningar stanna och vänta tills att skolbussen kör eller ger tecken att bilarna kan köra förbi. Detta skapar därför otroligt långa bil köer när skolorna slutar runt 14,30.
Men detta tycker jag faktiskt är en väldigt bra sak, bortsett från köerna. Det skapar en säkerhet för barnen som faktiskt inte finns hemme i Sverige. Hemma stannar bussen på en busshållsplats, sen får barnen ta sig hem bäst de vill. Här stannar bussen minst fyra gånger på samma gata. Och beroende på hur gammla barnen är släpps de inte av förens busschufförens ser nån barnets föräldrar.

Alla kör även automat bilar här och alla bilar går på bensin eller flexifuel. Inga bilar går på diesel. Bara lastbilar och traktorer.
Här tycks även nästan alla familjer äga minst en Stadsjeep.

Det är vad jag kan komma på just nu. Mer lär det bli.




världens sämsta morgon

Idag klockan 07,30 stod den yngsta 3 meter från min dörr och skrek på sin mamma. Vem vaknade? Då kommer mamman och ropar 2 meter från min dörr att hon inte behöver skrika. (varför skriker hon nu igen då?)
Runt åtta vaknar jag igen, denna gång vet jag inte riktigt av vad men hör några dörrar slå igen. Jag somnar om igen, och klockan 09,10 vaknar jag av att någon knackar på dörren. Där står mamman och säger att jag måste hämta upp den äldsta i skolan klockan 09,45 för att skjutsa henne till tandläkaren. Och alla som känner mig vet att jag inte har världens bästa morgon humör. Men det var bara att stiga upp och se glad ut.
Jag skjutsade henne dit sedan hem igen. Satte mig vid datorn en snabbis. För att sedan gå ut och gå med den stackars hunden.
När ungarna sedan kom hem var det dags att skjutsa dem till fotbolls träningar och simträningar.
Sedan hem. När jag sedan står nere i tvättstugen och viker ungarnas tvätt som jag precis tvättat kommer pappan hem och är sur för att ingen börjat med maten. Dock ringde de klockan 17 och ändrade mat planerna till 100% och ingen invigde mig i planerna förrutom att berätta vad jag skulle handla åt dem.
Sedan ringde iaf min tyska vän Mika mig och vi åkte till Starbucks för att snacka lite den stackars timmen jag hade för att göra något på kvällen.

Ja så summan av kardemumman är helt enkelt att jag är lite små irriterad idag, och har sjuk hemlängtan...

Herregud vad jag saknar...

...LÖSGODIS!

Ännu en dag

Steg upp klockan 08,00 idag för att kila iväg på fotbolls träningen. Körde och hämtade upp min tyska vän. Vi visste ungefär hur vi skulle komma dit. Men det var lättare sagt än gjort, då vi inte kunde komma ihåg vilken skola det var vid. Så vi höll på att köra runt och fråga folk i över 50 minuter. Tillslut gav vi upp och åkte till Robecks, som är en juice bar. Så vi stärkte oss med varsin hälsosam Smoothie ist.
Sedan åkte vi till ett ställe där de hade massa rea. Men jag tror tysken hade roligare än mig. Då de mesta var lite tantiga kläder och för mig okända märken. Men tysken var överlycklig för hon hade hittat ett av tysklands mest populära märken. Så hon shoppade en massa.
Sedan bar det av till mataffären för min del. Fått en lista med saker att handla idag igen. Har lite problem med att hitta allt. Den yngsta är som sagt väldigt bestämd med vad hon vill ha. Så om man köper något som är precis samma sak bara av ett annat märke vägrar hon äta det. Så därför gäller det att vara uppmärksam av vad som finns i kylskåpet och i skafferiet.

Nu ska jag kolla klart på det nya avsnittet av 90120, kalas med alla tv serier, snart börjar även Ugly Betty! Sen dags att sova.

Laddar inför fotbollen

Ja idag har jag tagit det ganska lugnt. Varit mulet och regnat en del idag, därför har jag hållt mig inomhus. Men på kvällen kilade jag iväg en snabbis för att träffa en svensk vän som är i Stamford  på oriteringskurs nu. Hon ska även bo i Stamford (grannstaden) sedan så henne ser jag förhoppningsvis massor av i framtiden. Med mig var även en tyska jag träffade igår på starbucks. Hon är verkligen jätte trevlig. Men hon är här privat och ska bara stanna i tre månader.

Vi kikade mest runt i affärerna i en timme. Sedan var det dags för mig att åka hem, då jag måste vara hemma vid 22 varje vardag. Väldigt jobbigt med tanke på att man inte kommer ifrån huset förens runt 20,15 och sedan tar det ett tag att köra dit man ska med så man hinner inte med allt för mycket. Men men sånt är livet som en AuPair.

Imon är det iaf fotboll klockan 09,30 Ska bli skoj att spela lite igen. Var som sagt inte igår jag gjorde det sist. Får hoppas att det går bra. och att man träffar några roliga människor.

Dags att sätta klockan på ringning ocg sova nu. Godnatt

Måndags kväll på Starbucks

Idag har varit ännu en sån dag det inte hänt så mycket. Den äldsta hade en Fiol Audition. Så jag fick skjutsa henne dit. Men hon fick inte det hon ville, så hon blev ganska ledsen. Och jag vet tyvärr inte hur jag ska hantera det än. Svårt när man inte känner en människa, och veta hur man ska hantera vissa situationer. Så jag frågade helt enkelt om hon var okej. Sen fick hon vara lite ensam och sen kom föräldrarna hem.
Sedan stack jag iväg till Starbucks. Vi var ungefär 25 AuPairer där ikväll. Tydligen har de aldrig varit så många där innan. Av dessa var det jag, en från Kanada och en från Brasilien som inte var tyskor! Gaah, gissa vilket språk de pratade på?
Men träffade iaf två tjejer som jag träffat innan, de pratar engelska med mig och till och med varandra. Det är jag väldigt tacksam för. Sen träffade jag en annan tyska som var väldigt trevlig. Skjutsade även henne hem, hon bor inte alls långt från mig. Vi ska hitta på någon nån dag. Hon har inte heller några vänner, bara varit här en vecka sa hon. Men hon är här privat och kommer bara stanna 3 månader. Blev lite avundsjuk när hon sa det. Jag vill också hem ganska snart. Men som sagt jag måste verkligen försöka innan jag kan tänka i de banorna.

På onsdag ska jag spela fotboll! Fick ett mail från min counsler att det finns en Amature leuge här. Alltså som deras motsvarig het till Korpen. Så vi är ett gäng som ska hänga med där. Ska bli riktigt skoj att spela igen. Trotts att det inte är på allvar.

Nu är det dags för att sova igen. Sov dock ltie förlänge idag. Vaknade runt halv nio, men tyckte så synd om mina stackare fötter sen allt promenerande igår så jag tyckte de förtjänade lite sömn till. Sagt och gjort, vaknade tre timmar senare. Så man är inte allt för trött nu.
Godnatt!


Påtal om den tropiska stormen

Här kände vi inte alls av blåsten. Hade man gjort lite längre ner. Men blev inte alls så farligt som de hade trott. Det regnade däremot extremt under 6 timmar. Regnet började straxt efter jag lagt ut mitt inlägg "lunget innan stormen" sedan höll det på hela kvällen och halva natten. Men när jag vaknade var det klarblå himmel med strålande solsken och runt 30 grader i skuggan. Inte helt fel i början av september...


Nu ska jag sova så jag är pigg för att gå på Fiol audition imorgon. Ni kan vara lugna, inte jag som ska spela. Ha det bra!


En vanlig söndag i New York

Idag åkte jag in till New York helt ensam. Eller jag åkte tåg ensam för att sedan möta upp My. Jag ställde mig precis utanför DKNYs visning (NewYork Fashion week är i full gång) här sprang både den ena och den andra människan i dyra kläder. Ganska kul att bara kolla på människorna. Tio meter från ingången var även djurrättsaktivisterna i full gång. Med vita kanin kostymer, stod de och ropade med sina skyltar i högsta hugg.
När sedan My kom kilade vi ner till Times Square och in på Madame Tussauds wax museum. Detta var ganska skoj. Dock var det svårt att förstå vilka alla var. Men jag har massa bilder.

Sedan bestämmde vi oss för att traska ner till China Town. Så i god tro om att det inte kunde vara allt för långt började vi gå. Vi gick, vi gick, vi gick och vi gick. Till slut kom vill fram till The Village. Där Carrie i Sex and the City bor. Och såg hennes trappuppgång. Sen gick vi och gick och gick lite till sen var vi äntligen framme. Vi visste ju inte riktigt vad det var vi letade efter, Visste bara att det fanns en massa affärer. Och visst var det affärer. Dock sålde de flesta samma saker. Man fick lite medelhavs känsla när man gick där. Folk hade små små små butiker med en miljon prylar. (Alla sålde väskor, klockaor, solglassögon parfym) utanför stod det någon och ville ha in dig i sin hörna. Överallt fanns även människor med lappar som visade vilka "designer" handväskor de hade att välja mellan. Men här gick vi snabbt igenom, för jag tyckte det var ganska obahagligt när alla stod och i princip drog i en.
Så gjorde vi en vänster sväng och vips så var vi inne i Little Italy. Detta stället gillar jag verkligen.  Här fanns 100 olika mysiga resturanger. Folk var lugna och inte så stressigt. Fanns små mysiga affärer. Lite billiga marknadsstånd (inhandlade två par solglassögon för 60 kr)
Sedan började vi vår väldigt långa promenad tillbaka till Times Squere. När vi äntligen var framme var klockan 17,30 så vi tyckte det var ganska lagom att åka hemmåt igen.
Så jag begav mig till Grand Central Station. Visste inte riktigt vart jag skulle eller vilket tåg jag skulle ta, men folk i USA är överlag väldigt trevliga och hjälper gärna till om de kan. Därför är det lätt att fråga sig fram.
Så jag lyckades komma hem hel och levande.


DKNYs djurrätts kaniner


Madame Tussauds Wax Museum

Jag och The Osbornes



Jag medTravolta och Samuel L Jacksson


Jag och Uscher


No comments


Inte varje dag man träffar James Dean


Inte riktigt lika bra pose som Marilyn


Hänger i gäng med Beatles


Bara ett huvud kortare...



Men jag hade en jätte trevlig dag idag! Tack My!

American Idol on tour

Ja vad säger man efter en nästan 4 timmars lång konsert med kändisar man inte har en aning om vilka de är. Jag kände ju igen de flesta låtarna, då vi alla vet att i idol gör man bara covers. Så att sjunga med i låtarna var absolut inga problem. Dock förstod jag inte tjusningen när tvåan kom ut på scenen och alla börjar skrika som galningar. Tänk er en stor arena i sverige fylld med 75% flickor som är under 14 år när Darin kommer ut på scen. Lägg då till att amerikaner har en tendens att överdriva saker och ting. Alltså skriker de ungefär dubbelt så mycket. Det var verkligen helt sjukt när den här unga killen kom ut ur ett rökfyllt golvoch börjar sjunga beautiful girl och stand by me. Öron bedövande! Men uppfriskande

Sedan har kanske många där hemma i sverige hört talas om Amerikan Idol vinnaren David Cook (eller har vinnaren visats i sverige än? förlåt isf) Jag tyckte han var en aning överskattad. Alla man har pratat med här överröser han med komplimanger att han är så himla duktig. Så förväntningarna var stora. Men tyvärr kunde han inte uppfylla dem. Överlag lät alla hans sånger likadant och mer än flera gånger överröstade musiken hans sång.

Jag vad ska jag säga mer, överlag så gillade jag det hela. Så en helt okej konsert helt enkelt. Varken mer eller mindre. 3/5 Toasters.
Min favorit Seysha Mercado



Flickfavoriten den 17 åriga David Archuleta





Idol vinnaren David Cook





Topp tio American Idol



Publiken med en genomsnitts ålder runt 11 år 
 




Imorgon bär det av till NYC för att träffa lite vänner. Hoppas alla har det bra där hemma.

Lugnet innan stormen

Ja den första stormen skulle ha slagit till runt lunch tid här, men än så länge är det lugnt. Inte ens börjat regna. Men tydligen är det på väg.
Som tur är hålls konserten inomhus i en Arena i Bridgeport, ca 40 minuter här ifrån.
Imorgon bär det även av till NYC, och träffa My. Vi hade tänkt bege oss till ett Waxmuseum, och sedan något annat museum hon pratade om och därefter till ChinaTown! Ska bli intressant att åka dit och hem helt ensam. Förra gången förstod jag hur man kom dit men hem, var för mig en ganska luddig tysk historia. Men det ska jag nog lyckas med. Är man från Gullabo klarar man det mesta!

På sängkanten

Jag sitter i min säng, klockan är ca 21,20 en fredag kväll. Inte hänt speciellt mycket idag heller. Den yngsta var iväg på en playdate så jag och den äldsta tog det ganska lugnt. Hon är lite lättare, hon gillar att sätta sig framför datorn och kolla på ett avsnitt av Heros, och vill inte direkt att jag ska vara med henne hela tiden, vilket jag tycker är ganska lugnt och skönt.
Hon visade förresten hur man kommer till grannstaden Stamford. De har sagt att vi bor nära gränsen, men jag insäg aldrig att vi bodde 10 meter från stadsgränsen. Så nu hittar jag till Macy's (vilket är ett stort kännt köpcenter här) och deras parkering. Hittar även till starbucks och till andra viktiga platser i en AuPairs liv.

Trotts att jag inte bor i ett sommarhus i stil med OC körandes med min stora stadsjeep till fancy fester med vita tält, eller sitter på en modevisning bland kändisar i New York är jag ändå ganska nöjd, för här kan jag sitta och lukta på blommorna så att säga.
Nej vem försöker jag lura jag vill också vara på modevisning, men imon ska jag iaf på American Idol konsert. Det är något att se framemot. Dock kommer det en orkan(?) hit imorgon tydligen. Amerikaner har en tendens att överdriva lite.
Ja det är sant, det ska börja regna och blåsa rejält imorgon då först de tropiska stormerna Hanna och Ike kommer slå till efter varandra sedan kommer en tredje som jag inte minns namnet på hit runt lunch. Ska bli intressant att uppleva det. Engligt min host pappas uträkning kommer det blåsa runt 160km/sek men denna uträkningen låter inte i mina öron korrekt. på CNN.com står det: winds near 70 mph,just below hurricane status of 74 mph. Någon som kan göra den uträkningen i svenska mått?
Allt jag vet är att det kommer regna och blåsa rejält. 

Nu är det dags för lite sömn igen. Lovar att det blir bilder från konserten, om jag inte har blåst bort tills dess.
 

Torsdag kväll

Inte hänt så jätte mycket idag heller. En av mina vänner jag flög och lärde känna på orienteringen kom hit en snabbis idag. Det tog lite tid att hitta eftersom att det är ganska dåligt skyltat i detta landet, plus bristen på kommunikation (jag måste verkligen skaffa mig en mobiltelefon som jag kan använda privat) men det blev en hamburger lunch och en snabb husesyn hos mig. Men jättekul att träffa henne, och jätte skönt att få träffa en svensk vän! Tack Philippa!

Imorgon blir det nog en promenad med den stackars hunden. Han är inte stor, men jag tycker han behöver mer motion än att bara bli utsläppt på bakgården. Så blir nog en liten runda. Skönt att få komma ut med.

Imorgon kommer det förhoppningsvis bli en ganska lugn dag eftersom den yngsta har en "playdate" (man leker med en kompis) hos en vän så det blir bara jag och den äldsta, och hon är inte allt för svår att underhålla, om man ens behöver underhålla henne.
Idag lyckades jag förövrigt få iväg den yngsta på fotbollsträningen trotts att hon var väldigt gnällig och bara ville prata med mamma som inte kunde svara i telefonen just då (så gnällig kan jag aldrig tänka mig att jag någonsin var?) Men efter några om och men så hade hon hela munderingen på och satt snällt i bilen. Mamman blev förövrigt förvånad att jag hade lyckats få iväg henne överhuvudtaget.

Nu är det dags för mig att få lite sömn. Hoppas allt är bra med er

Starbucks

Idag har varit en helt vanlig dag igen. Var ute och gick en sväng med hunden. Dock blev det bara runt en halv timme, för den stackaren är verkligen inte van vid att vara ute och gå. Plus att det var väldigt varmt ute. Men en liten sväng blev det allt, det ska jag göra honom van vid.

Annars var jag iväg i grannstaden på Starbucks med en annan AuPair från Tyskland idag. Hon är jätte trevlig verkligen, men vi verkade inte ha allt för mycket gemensamt, men hon pratade och skrattade vilket jag uppskattar väldigt mycket nu. Plus att hennes engelska var bra, och framför allt förstålig.
När vi kom till Starbucks var det 6 andra tjejer där. Alla tyskar givetvis. Två av dem pratade engelska med mig, resten pratade bara tyska med varandra. Så man hamnade än en gång lite utanför. Men tydligen är det jätte vanligt att de uteslutande bara pratar tyska med varanda här. Tråkigt men sant.

Men imorgon kommer en av tjejerna, som jag lärde känna på kursen de första dagarna, hit. Hon är svensk, ska bli kul att få träffa henne äntligen. Hon och My, som jag träffade i NYC i söndags, är de två tjejerna som jag blev nära vän med och verkligen ser fram emot att träffa mer. Så ganska skönt att vi inte bor allt för lång ifrån varandra.

Vi får se lite vad som händer imorgon annars, är "cluster meeting" vilket betyder: Alla som bor inom ett viss område har en kontakt person, Vi bildar ett cluster. Och på ett cluster meeting får alla AuPairer som är i samma cluster en chans att träffas. Detta är ungefär en gång i månaden. Jättebra ide, speciellt så här i början när det är svårt att träffa folk. Så imon ska vi spela minigolf. Men får se om jag hunnit sluta "jobba" innan det är dags för att åka iväg på det.

Nu ska jag sova, för nu har det äntligen slutat åska. Godnatt

Tillbaka till vardagen

Idag var det vanlig skoldag igen, ganska skönt. Gillar att få vara ensam på dagarna, dock är det lite irriterande att de inte kan vara lite mer respektfulla och inte skrika utanför min dörr klockan kvart över 6 på morgonen. Men jag överlever även det.
Idag var första dagen jag skjutsade rurnt flickorna på "after school activities" den yngsta hade fotboll och den andra hade läxa som skulle göras på något lustigt vis. En sak är säker, det kommer ta mig ett tag att hitta dit, för alla gator ser nästan likadana ut här i denna staden.

I denna familjen är det alltid någon av föräldrarna som åker jätte sent till jobbet. Jag vaknar varje dag innan klockan 08,30 sen ligger jag ofta kvar ungefär en timme och läser eller pillar på datorn. Men det brukar inte vara förens mellan 09,30-10,00 den sista av dem stänger igen dörren för att äntligen äka till jobbet. Lite olikt från sverige där alla är på jobbet innan klockan 08,00 gärna innan klockan 07,00. Men den kommer de ju visserligen hem lite senare än sverige. De brukar komma hem runt 18-19.

Dags för lite tv-tittande och sömn

En lugn dag

Idag har varit en sån dag jag har längtat hem extremt mycket, och helt enkelt velat åka hem. Men måste ge detta en ärlig chans, träffa nån vän och sedan om jag känner likadant då får jag göra något åt det. Men en dag i taget.

Idag har det inte hänt speciellt mycket. Varit ensam hemma eftersom det är Labor day. Vilket är en röd dag här. Så när familjen väl kom hem från seglingen försvann de lika fort till någon tillställning. Men vaknade ganska tidigt trotts att det inte var några stressade människor som sprang och ropade utanför min dörr. Men jag steg upp lagade till mig en fruktsallad, vilket det blivit mängder av sedan jag kom hit. Sen slog jag mig ned vid datorn. Skönt att äntligen ha en ledig dag så man kunde få prata med alla där hemma medans de fortfarande var vakna. Dock endast på msn. Men detta lugnade mig ganska mycket vilket var skönt.

Fyller år om två vekor, jag undrar hur det kommer bli då. Känns ganska skummt att inte vara hemma och fira med familjen när man fyller 20. Men förhoppningsvis har jag en vän då som jag kan hitta på något med. Får fungera vilket som.

En stor fördel med att sitta på andra sidan av atlanten utan vänner är alla kanaler och alla tv serier som är här. Visserligen är det ganska mycket likt där hemma. Men de är nya avsnitt som inte ens finns att ladda hem hemma i Sverige än. Så har man inget att göra finns alltid tvn där.

En dag i New York City

Klockan 08,46 gick tåget in till Grand Central och på det satt det fem glada tyskor, en glad tysk man och en morgon trött Camilla.
Efter ca 40 minuter kom tåget in till Grand Central, och vi begav oss direkt till 5th ave och tågade neråt staden. Vi såg allt ifrån de flottaste affärerna till lite mindre moderiktiga äfferarna så att säga. Till sist kom vi tydligen till vårt mål (Det talades uteslutande tyska så om jag inte frågade hela tiden förstod jag inget, och efter en timme med kacklande tyskar gav jag helt enkelt upp och följde med strömmen) vårt mål var Central Park. Här delade vi upp oss. Några ville springa iväg på zoo, medans jag och två tyskor spatserade iväg mot själva parken. Efter att ha gått i ca 45 minuter genom en vanlig park kom vi till en fontän och massa bänkar. Och efter att ha gått 1 timme till kom vi till lite vatten, och såg några sköldpaddor. Nu pratade de inte lika mycket tyska utan försökte även få med mig i samtalet, vilket jag var tacksam för. Så vi pratade lite om vad som är olikt sverige och tyskland, vad man gör på fritiden och andra saker man frågar en näst intill främling.
Vid detta laget var jag ganska trött på att gå i en park så jag föreslog att vi kanske skulle möta upp de andra och gå och äta. Vilket de tyckte va en bra idé.
Men först var det dags för en shopping runda i Walt Disney butiken och lite bilder av mig, Långben och Pluto. Nu hade det börjats prata en hel del tyska igen. Därför tyckte jag det var dags att möta upp min svenska vän My. Sedan lunkade vi hela bunten iväg för att hitta något ställe där vi alla kunde äta, vilket inte var det enklaste så vi delade helt enkelt på oss. My och jag gick iväg mot en kalasgod smörgås affär, med lite tvivelaktig hygien i matsalsdelen, men mätta och belåtna högg vi in på New Yorks lite billgare shoppingdelar. Där det tyvärr endast inhandlades en kofta. Men mycket mer kommer det bli.

Efter ca 9 timmar av springande runt på Manhattan var det dags att åka hem, vilket inte kom en sekund för sent då jag var helt slut. Så jag slog mig ned på trappan framför The public Library of New York ,mellan lejonen. (Bibloteket som är med i Today After Tomorrow) medans jag satt här och väntade på att mina tyska vänner skulle komma och möta mig, kom det fram en filosoferande man med trasiga skor och smutsig tröja som undrade om jag visste vad lejonen var gjora av, marmor eller vanlig sten? Jag svarade att jag inte hade en aning om det och kollade sedan åt ett annat håll. Mannen fortsatte prata med mig och jag fortsatte svara kort och kolla åt ett annat håll. Men mannen kom sedan fram till att jag inte alls var en inhemsk medborgare. och hur som hellst berättade han för mig att i Finland hade man problem med alkoholen.

Sedan var det en lång tågresa hem med krånglande dörrar och avstängda spår, men när man äntligen kom innan för dörren och upp till datorn, där en viss person satt snällt och väntade, var jag helt slut i både kroppen och psyket då det varit väldigt mycket nytt och nya intryck.
 
Men summan av kardemumman är: Att jag inte alls är särskillt imponerad av NYC tyvärr. Kan dock ha berott på det tysktalande sällskapet.


Fontän i CentralPark


Jag


Lite vatten i Central Park


Inne i Walt Disney affären


Marmor eller vanlig sten?


En trött svensk på trappan till The public Library of New York

Snabb uppdatering

iÍdag har jag haft fullt upp nästan. och på kvällen bar det av till en födelsedags middag hos en annan AuPair jag inte känner. Men det gäller att skaffa vänner.
Imorgon åker vi in till NYC, hoppas att det blir skoj och att vi kommer på rätt tåg. Men det ska nog gå bra. Uppdaterar mer imorgon. Förhoppningsvis har jag inte glömt kameran hemma så jag kan bjuda på lite bilder med.

Nu ska jag sova. Helt slut varje kväll...

Fredags kväll

Dagen sk. jobb var inte allt för ansträngande. Fast när jag gick ner till köket hittade jag 2 lappar från min host mamma, på vilka det stod: Starta diskmaskinen + instruktioner. På en andra var det en inköpslista på vad jag skulle handla. Detta är för mig en ganska lustig känsla. Här är man verkligen någons tjänare, fast på maskerat sätt. Det är något man ska förbereda sig på innan man bestämmer sig för att åka.
Jag hade inte allt för många förväntningar innan jag kom hit, men några har man ju alltid. Jag hade förväntat mig att ta hand om deras barn, få städa upp efter dem, laga dem lite mat, tvätta kläder, handla och lite annat smått och gott. Det enda jag inte hade förväntat mig var att jag inte skulle tycka om den känslan av att tjäna någon annan personligen. För mig känns detta lite nedvärderande. Det är lite svårt att förklara vad jag menar, men jag hoppas ni förstår.

Så idag har jag varit och handlat efter det kom pappan hem och vi åkte och ansökte om ett social securitynumber åt mig (den amerikanska motsvarigheten till personnummer, vilket du behöver för att bla skaffa ett bankkonto) Sedan åkte vi för att hämta upp den äldsta dottern, och hennes vän i skolan sedan hem.
Därefter var jag nästan ledig eftersom att de vill ju vara ifred och umgås, så jag satt på mitt rum och videochattade lite.
Sedan var det dags att gå ut och möta den yngsta vid bussen, men detta kom även mamman hem i tid för att göra så det ville hon göra. Då var det dags för lite barnprogram innan mamman och den yngsta skulle iväg och handla födelsedagspresent till en av hennes vänner, för det var barnkalas på g ikväll.
Sedan kom den äldstas fiollärare hit för en lektion, vilket varade i 1,5 timme (Fiol musik i nybörjarstadiet får jag stå ut med minimum 60 minuter varje dag). Medans den yngsta var på barkalset. Så överlag har jag egentligen inte gjort mycket alls idag.

Sedan åkte vi iväg på middag, vilket det bjöds på en riktig amerikans stek. Gott! Dock har jag lagt märke till att här på andra sidan atlanten får man ca 4 gånger så mycket kött än tillbehör så som potatismos, ris, sallad. Så i princip är det  bara kött man äter och blir mätt på.


Här är en bild på mitt rum. Lägg märke till de inte allt för smikrande gardinerna
(och inte allt för ordningsamt)

En vecka i familjen

Idag var det en vecka sedan jag kom till familjen. Denna veckan har varit extremt tuff. Har haft väldigt jobbiga hemlängtan känslor. Får hoppas de blir bättre snart.

I helgen skulle vi ha åkt och seglat, men pga av att jag blir så sjukt sjösjuk så har jagvalt att strunta i detta. Antingen funderar jag på att kanske möta upp någon av tjejerna från orienteringen, eller kanske hälsa på någon annan. Eller stanna hemma, gå på långa promenader, köra runt (måste lära mig att hitta, allt ser likadant ut) och shoppa lite. Kan vara ganska skönt det med.
Dock måste jag meddela familjen var jag befinner mig. För de anser att de har ansvar för mig. Vilket jag kan förstå i deras synvinkel. Men detta är för mig väldigt jobbigt, då jag har bott själv i runt 4 år och klarat mig själv mycket. Men det är bara att respektera och se glad ut.

Som ni kanske har märkt nu har jag Å Ä och Ö igen! Min bror hjälpte mig idag att ordna min dator vilket var guld värt, tack! Så nu har jag båda bokstäver med prickar och webcamen för att kunna se alla där hemma.

Här kommer några bilder från en dag med en 10 årig tjej,

Pedikyr








Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0