Snart är det dags

Nu åker jag snart. Det är ca 20 dagar kvar.

Är en hel del blandade känslor, lite ångestfyllt emellan åt. Att lämna allt/alla här hemma för att åka dit men inte känner någon är nog den jobbigaste känslan.
Men är det av precis den anledningen jag vill åka. Jag vill träffa nya människor. Jag vill utmana mig själv!
Man får hoppas att alla finns kvar när man kommer hem, vilket jag tror och hoppas att nästan alla gör!

Nu är det bara en himla massa som ska ordnas och fixas innan man åker iväg....




Visum

Nu har jag inte hunnit uppdatera på ett tag. Varit mycket att tänka på.

Har nu i alla fall varit i Stockholm för att ordna mitt visum.
Det var en hel del papper att fylla i innan man skulle på den personliga intervjun. Men jag har fördelen att åka med en förmedling, som gett mig jättebra info om hur och vad man skulle fylla i ansökningarna. Märkte när man stod i kön in till Ambasaden att det va många som missförstått en del saker. Som att man i en av ansökningarna var tvungen att fylla i online, och sedan efter det skriva ut.
Att köa in till Ambassaden var det som tog längst tid för mig. Jag hade tid klockan 8 men blev inte insläppt förens 08,15. Väl där inne va det ännu mer väntan, jag var ganska långt fram i kön därför gick det nog relativt fort för mig att bli klar endå. Jag fick sitta ner och vänta i ungefär 20 minuter till, sedan var det dags för min intervju som tog två minuter.

Jag va ganska nervös när jag skulle in, men det var det sista jag behövde vara. Allt gick väldigt lätt och smidigt.

Nu är det bara en flygplans resa kvar sedan börjar jag mitt nya liv i USA. Eller först ska jag packa ihop min lägenhet, packa mina väskor. Säga hejdå till min familj och alla mina vänner. Detta blir nog en ganska tuff period. Men jag ser fram emot att få prova något nytt och utmana mig själv.

RSS 2.0